Konstigt

Det känns lite konstigt att packa ner sitt nuvarande liv i kartonger.
Det känns konstigt att veta att jag inte kommer att vakna upp här mer än 2 gånger till.
Det känns konstigt att se allt man har gemensamt.
Det känns konstigt att veta att jag inte kommer att se mina underbara barn på dagis i mer än 2 dagar till.
Det känns skönt att jag ska sluta på jobbet.
Det känns konstigt att flytta från Linköping, som varit mitt hem i 5 år nu.

Ja det känns lite konstigt som ni kanske förstår.
Just nu lever jag i flyttkaos.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0